Svenska English

Hur flyger discen?
Allt kan flyga bara det ges tillräckligt med rörelseenergi eller om det är lättare än luften (t.ex en varmluftsballong). En kanonkula av gammal klassisk typ bör ju egentligen inte kunna flyga och gör det väl egentligen inte heller den snarare förflyttas i luften och håller sig uppe så länge den har tillräckligt med rörelseenergi för att uppväga tyngdkraften. När man talar om att flyga menar man snarare att röra sig framåt i luften med minimal energiåtgång och med en god lyftförmåga. En albatross är ett exempel på en lågenergiflygare medan en skata är en högenergiflygare. Ett segelflygplan är en lågenergiflygare medan ett stridsflygplan är en högenergiflygare, med ungefär samma lyftförmåga som en tegelsten.

En disc är en lågenergiflygare, som dock har en begränsning vad gäller krafttillförsel. Enda gången discen får rörelseenergi är då den kastas i väg. Den kan inte hjälpa upp en sjunkande tendens genom ett ökat gaspådrag eller genom att flaxa med vingarna. (En disc kan få ett rörelseenergitillskott vid branta nedförskast eller i kraftig medvind) Discens flygförmåga beror på att den har en utformning som fördelar mycket av den luft, som den skär genom, nedåt, vilket skapar en motkraft, en lyftkraft. En vanlig platt skiva fördelar mycket lite luft nedåt utan den flyger nästan enbart genom att den har ett lågt luftmotstånd och skär genom luften.

En disc, speciellt högprofildiscar, kan flyga mycket långsamt utan att tappa alltför mycket höjd. Alla discar uppför sig understabilt om de utsätts för tillräckligt högt luftmotstånd (luftfriktion). Med understabilt menas att discens horisontalplan viker åt höger (för högerhänta backhandkastare) med andra ord att discen övergår från plan flykt till en flykt med höger kant nedåt. Vid landningen kommer discen att rulla framåt.

Discens stabilitet
D.v.s. i hur hög grad den påverkas av motvind beror på dessa faktorer:
Discens tyngd - Ju tyngre, desto mindre påverkan.
Discens tyngdfördelning - Ju mer vikt i rimmen, desto mindre påverkan.
Discens slitenhetsgrad - Ju slitnare discen är av repor och trädträffar, desto mer påverkas den av motvind.
Discens utformning - luftens fördelnig ovan och under discen påverkar stabiliteten.

Här följer några ungefärliga uppgifter på hur mycket luftmotstånd (motvind i meter per sekund) en disc behöver för att börja vika över. Exempelvis 20 m/s kan vara att man kastar i 20m/s (72 km/h) eller att man kastar 15 m/s in i en motvind på 5 m/s.
20-25 m/s understabila golfdiscar
25-30 m/s stabila golfdiscar
30-35 m/s överstabila golfdiscar

Även hur man kastar discen påverkar dess stabilitet:
Discens spinn - Ju mer spinn, desto stabilare flykt.
Releasens renhet - Ju mindre fladder, desto stabilare flykt.

Fladder beror antingen på att discen släpps orent eller att discen har för lite rotation. Släpps discen orent så kan discen stabilisera sig om den har ordentlig rotation. Släpps discen rent men med för lite rotation kommer den att börja fladdra.

Discens snabbhet beror på:
Discens höjd - Ju lägre, desto snabbare flykt.
Kantens spetsighet - Ju spetsigare, desto snabbare.
Discens diameter - Ju mindre diameter, desto snabbare.

Discens svävförmåga beror på:
Tyngden - Ju lättare disc desto bättre svävförmåga.
Discens diameter - Ju större diameter, desto bättre svävförmåga.
Discens spinn - Ju mer spinn, desto bättre svävförmåga (speciellt i låga hastigheter).
Discens utformning - (ett komplicerat ämne som fortfarande är relativt outforskat)

En annan effekt som kan påverka discens flykt är Magnuseffekten: Speciellt gäller detta stora, höga discar som kan "skruva" sig i sidled (utan att discen viker över) om de möter tillräckligt luftmotstånd.

Ofta hör man spelare säga att en disc som börjar falla av (vinkeln övergår till hyzervinkel), gör det för att spinnen tar slut. Skulle spinnen ta slut så skulle discen börja fladdra och vika över. Anledningen till att discen faller av är att den tappar fart, ofta för att kastet är alltför högt och att discen har för positiv lutning.

Discens flykt kan delas upp i sex "delar":
1. Fart: Den utgångshastighet man ger discen. Kan variera från i det närmaste 0 m/s till upp mot ca 40 m/s (ca 140 km/h) bland de bästa i världen.
2. Spinn: Discens rotation i horisontalled. Discen kan snurra medurs (sett uppifrån), dvs samma rotation som ett högerhänt backhandkast) eller moturs.
3. Vinkel: Discens lutning i sidled, alltså den sida av discen som lutar nedåt (vänster/"hyzer", höger/"anhyzer")
4. Lutning: Discens lutning i riktningsled; upp (positiv)/ner (negativ)
5. Höjd: Kastets riktning i höjdled.
6. Riktning: Kastets riktning i horisontalled (vänster/höger) Ett kast med hyzer-vinkel ger en kurva från höger till vänster för högerhänta backhandskastere. Ett kast med anhyzer-vinkel ger en kurva från vänster till höger för högerhänta backhandskastare.

Genom att kombinera dessa faktorer tillsammans med vinden och hur discen eventuellt rullar och hur den landar, kan man styra discen i princip vart man vill.

JL
 
Tommy Bessner - anno 1998 - ger discen ordentligt med rörelseenergi.
 
Discens utformning bestämmer till stor del discens flygegenskaper.