|
|
|
Grundläggande banläggning — Discgolf
|
Vilken
typ av bana har du tänkt anlägga?
Discgolfbanorna kan delas in i två typer
beroende på vilken typ av spelare man
i första hand vänder sig till:
Tävlingsbana
En tävlingsbana består av 9 eller
18 hål med en medellängd mellan
80-120 meter per hål. Inget hål
bör vara kortare än 60 meter eller
längre än 200 meter. I undantagsfall
kan hål på upp mot 300 meter anläggas.
Tävlingsbanan kan givetvis även
användas av rekreationsspelare. En bana
med 18 korgar behöver en yta på
ca 8 hektar (ca 280X280 meter).
|
|
 |
| Hål 15, Järva Discgolf Park |
Fritidsbana
En fritidsbana är vanligtvis en korthåls-bana,
ofta i anslutning till en campingplats, skola
etc. Fritidsbanan är lämpad för
rekreationsspelaren och nybörjaren, men
kan även användas som träningsbana
av duktigare spelare.
Banan består av 9 eller 18 hål
med en medellängd mellan 50-80 meter
per hål. Inget hål bör vara
kortare än 40 meter eller längre
än 120 meter.
Tävlingar kan naturligtvis arrangeras
på en fritidsbana, men den är inte
lämpad för större seniortävlingar
på nationsnivå. En bana med 9
korgar behöver en yta på ca 3 hektar
(ca 170X170 meter)
Banans
kvalitet
Banan kan vara enkel, med i princip endast
korgar att gjuta fast och några brädor
som markerar utkastplatsen, eller så
kan det vara en väl anordnad bana med
ordentliga betongutkast mm eller t.o.m. en
professionell betalbana.
|
|
Lokalisering
av banan
Vanligtvis brukar discgolfbanor läggas
i park- eller skogsmiljöer. Det hör
till undantagen att en bana anläggs från
grunden, med anläggande av gräsytor
och planterande av träd, då det
är betydligt dyrare. Dessutom är
discgolf till stor del beroende av uppvuxna
träd som fungerar som hinder.
Platsen för
banan
Den plats du behöver ska ha utrymmet
och inte vara i konflikt med andra verksamheter
(t.ex. lekplatser, badplatser, vägar,
bostäder o.s.v.) Tänk på att
en duktig discgolfare, även på
motionsnivå, ofta med lätthet kan
kasta över 100 meter och att dessa kast
inte alltid flyger dit det är tänkt!
Platsen bör ha en del höjdskillnader
och träd för att du ska kunna lägga
en utmanande bana. Marken bör helst inte
bestå av berg eller stenar då
det förstör discarna och gör
det halt att spela på då det är
blött. Alltför fuktiga områden
bör undvikas p.g.a. blöt och "lerig"
mark, allmän otrivsel, mygg etc. |
|
 |
 |
| Att bryta ny
mark för att anlägga en bana kan
bli kostsamt, men fördelen kan vara att
man slipper dela området med andra aktiviteter. |
Givetvis ska
du ha en överenskommelse med markägaren
innan du bestämmer dig för en plats.
Den ideala platsen för en discgolfbana
är en sparsamt frekventerad, något
kuperad park med kortklippt gräs och
med träd av varierad storlek i grupper
eller som solitärer.
Platsen bör dessutom ligga någorlunda
centralt eller med möjlighet att färdas
kollektivt till banan. En fördel är
om en kiosk finns i anslutning till banan
där spelarna kan köpa förfriskningar.
Det är dock sällan som den ideala
miljön finns i verkligheten.
Miljöer där man bör undvika
att lägga en bana är främst
dessa:
 |
Miljöer
med mycket andra verksamheter, t.ex.
lekplatser, grillplatser etc. |
|
Alltför välbesökta
parker (solbadare, joggare, hundar o.s.v.) |
|
Alltför öppna
eller trädrika marker. (Kan dock
förbättras genom planteringar
eller avverkningar) |
|
Steniga marker. (Stenarna
försvårar skötsel och
skadar dessutom discar) |
|
Hällmarker.
(Skadar discar, halkrisk vid regn) |
|
Fuktiga marker. (Slitagekänsligt,
otrivsamt) |
|
Marker med mycket
taggbuskar. |
|
Saknas resurser till
röjning och fortlöpande skötsel
ska vildvuxna områden med sly,
högt gräs o.d. undvikas. En
bana med högre markvegetation innebär
att spelet försinkas av ett ständigt
letande efter försvunna discar. |
Banläggning
När man funnit en lämplig plats
är det dags för själva banläggningen,
d.v.s. utplaceringen av korgarna och utkastplatserna.
Det gäller att lägga hålen
(delbanorna) så det blir en varierad
bana.
Hålen kan varieras på många
olika sätt. Bl.a.:
|
|
Hålens
längd |
|
Olika
kurvor |
|
Upp
eller ned |
|
Öppet
eller trångt |
|
 |
| Hålets
komponenter |
| Ett
hål består av tre delar, tee,
fairway och green. |
|
Tee
Tee (utkastplatsen) är den plats där
det första kastet, utkastet, görs
på ett hål. Tee består av
en utkastmarkering, en slityta och eventuellt
en utkastskylt.
Utkastplatsen bör vara en jämn yta
fri från hinder för att tillåta
en ostörd ansats och kaströrelse.
Slitytan består av ett slittåligt
och greppvänligt underlag, vilket kan
vara det naturliga underlaget eller tillfört
material, t.ex. packat stenmjöl eller
greppvänlig betong.
Det som håller bäst är en
gjuten betongplatta på ca 1,5 X 5 meter.
Betongplattor, t.ex. 30X30 cm, som läggs
på plats kan fungera men kan lätt
börja röra på sig. Grusytor,
helst av stenmjöl, som packas, fungerar
mycket bra, men kräver skötsel i
princip dagligen. |
|
 |
Utsikt från
tee
Hål 7, Järva discgolf Park |
Fairway
Fairway, eller spelfältet, är ofta
något oklart avgränsad och kan
se ut på många olika sätt
beroende av hur hålet ser ut. Om fairway
klipps, till skillnad mot marken bredvid,
blir den mer iögonfallande.
Fairway är fritt från svårspelade
områden som större buskage, skogsdungar
mm.
Ett hål läggs så att gångvägar,
lekplatser o.d. med god marginal hamnar utanför
fairway. Fairway läggs så att den
inte korsar en annan fairway.
|
|
 |
| Fairway |
Green
Den del av fairway som är närmast
korgen kallas green. Greenen bör vara
fri från buskar, träd, nedhängande
grenar och andra hinder inom en radie av 5
meter från korgen. I radieintervallet
mellan 5 och 10 meter från korgen bör
greenen vara fri från hinder, med undantag
för enstaka trädstammar, mindre
buskar eller nedhängande grenar. Marken
allra närmast korgen bör inte luta
alltför mycket för att missade puttar
inte ska rulla iväg för lätt.
|
|
 |
| Green |
|
| Hålens
samband |
Placering
Hålen placeras så att de kommer
i en följd utan alltför långa
transportsträckor mellan. Avståndet
mellan korg och nästa håls tee
bör dock inte vara alltför kort
för att undvika att spelarna på
nästa tee träffas av discar.
Transportvägarna mellan hålen läggs
så att de inte korsar andra fairways.
Det sista hålet på banan bör
avslutas i anslutning till det första
hålets tee.
Blinda
hål
Hål där korgen eller stora delar
av fairway inte syns från utkastplatsen
kallas blinda hål. Blinda hål
bör undvikas p.g.a. att spelare och andra
människor riskerar att träffas av
discar då kastaren inte har överblick
över flyktbanan. |
|
OB
OB (Out of Bounds) är ett område
utanför fairway där discen inte
får stanna efter ett kast. Om discen
hamnar på OB får spelaren bära
tillbaka discen till den plats där discen
kom in på OB. Spelet fortsätter
från OB-gränsen och spelaren får
plikta med ett straffkast.
Generellt är sjöar, vattendrag,
bilvägar, större gångvägar,
lekplatser och liknande områden OB.
Fairway bör vara fritt från OB,
men ibland kan en damm eller en bäck
fungera som OB på fairway för att
höja svårighetsgraden.
|
|
 |
| Green omringad
av vatten. |
Djupa dammar
bör dock undvikas för att inte alltför
mycket discar ska försvinna. När
vägar bredvid fairway är OB är
även området bakom vägen OB
på det aktuella hålet.
Dog Leg
Mandatory Dog Leg (obligatorisk pliktport)
innebär att ett hinder (vanligtvis ett
stort träd) måste passeras på
en bestämd sida. Dog Leg kan användas
då man vill undvika att spelarna kastar
över ett speciellt område eller
för att tvinga spelarna till ett speciellt
kurvkast. Dog Leg är vanligtvis något
man tar till i nödfall. Målsättningen
är att styra kasten på ett mer
naturligt sätt.
Parsättning
Hålen på en bana är försedda
med par. Med par menas ett acceptabelt resultat.
Acceptabelt varierar naturligtvis mycket beroende
av spelarens skicklighet och är även
beroende av vädret. Par brukar sättas
med utgångspunkt från en manlig
seniorspelare av tämligen god klass under
normala väderleksförhållanden.
Några fastställda regler för
parsättning finns inte (ännu) inom
discgolfen.
Här följer några ungefärliga
rekommendationer hur par sätts utifrån
hålens längd.
<
75 m Par 2
75-150 m Par 3
> 150 m Par 4
Det är inte bara längden som styr
parsättningen utan även andra faktorer
påverkar svårighetsgraden t.ex.
om hålet är öppet eller tätt,
om hålet går i uppförsbacke
eller nedförsbacke mm. |
|
| Anläggning |
Markarbete
Det anläggningsarbete som behöver
göras för en bana är att gräva
ut gropar för att kunna gjuta fast kedjehålen.
Utkastytor behöver jämnas till och
förses med någorlunda halkfritt
material, t.ex. stenmjöl, betong eller
betongplattor. Utkastmarkeringen ska gjutas
fast.
En anslagstavla kan eventuellt snickras till
och ska sedan också gjutas fast. Vegetationen
behöver oftast justeras. Gräsytor
behöver kanske ordnas. Vissa områden
är kanske för täta och behöver
röjas. Tänk på att inte ha
alltför trånga och slumpmässiga
passager på fairway.
Skötsel
och underhåll
En bana behöver skötsel. Även
om du lägger en bana där gräsklippning
och röjning knappt behövs så
behöver banan ändå ses över.
Korgar måste kanske repareras, utkastytor
jämnas, träd som har vuxit sig för
breda behöver kanske ansas o.s.v.
I miljöer utan befintlig skötsel
behövs ofta extra skötsel. Hålen
(tee, fairway och green) kan behöva klippas
regelbundet så att gräset helst
inte blir högre än 1 dm. |
|
 |
Gjutning av betongplattor
Foto: Jonas Rudholm
|
 |
Anläggning av gräs
Foto: Jonas Rudholm
|
|
| Utrustning |
Korgen
Eller kedjehålet, som det också
kallas, är en konstruktion i varmförzinkat
stål. På en stolpe är en
korg fästad där discen ska hamna.
Ovanför korgen hänger ett antal
kedjor som bromsar upp ett välplacerat
kast och sedan låter discen falla ned
i korgen. Kedjehålets stolpe skruvas
fast i en hylsa, som i sin tur är fastgjuten
i en betongplint i marken.
Utkastmarkering
Den plats man kastar ifrån på
varje hål markeras med en utkastmarkering,
antingen har man en hel yta vanligtvis av
betong som man kastar från eller så
markeras tee med en bräda med en bredd
av 1-1,5 meter. Lämpligt material för
utkastmarkeringen är en tryckimpregnerad
bräda som gjuts fast i betong.
Utkastnumrering
Bild teeskylt
Utkastplatsens nummer kan markeras på
en utkastskylt eller med en siffermarkering
på utkastmarkeringen. Denna siffermarkering
kan också visa vid vilket hål
man befinner sig, hur långt hålet
är, vilket par hålet har och eventuella
Out of bounds. Utkastskylten kan även
vara försedd med en karta över hålet.
Utkastskylten fästes lämpligen i
marken med hjälp av betong eller en s.k.
järnsko. |
|
Anslagstavla
Anslagstavlan placeras lämpligtvis i
anslutning till det första hålet.
På anslagstavlan kan man sätta
upp en karta över banan, regler, tävlingsresultat,
klubbinformation m.m. BILD bankarta
Samlingsplats
Vid det första hålet kan man placera
en paviljong med sittplatser, där spelarna
kan träffas före och efter en ”runda”,
eller för att söka regnskydd. Anslagstavlan
kan då placeras på en av väggarna.
Alternativt består samlingsplatsen endast
av en bänk vid anslagstavlan.
Trappor, broar
Om gångvägarna mellan hålen
är i branta backar kan en trappa behöva
byggas för att underlätta för
spelarna. Bäckar och diken kan behöva
överbryggas med en spång eller
mindre bro.
Parkeringsplats
En parkeringsplats kan behöva ordnas
om inte någon lämplig finns i närheten. |
|
 |
| Anslagstavla |
 |
| Träbro |
Vägvisare
Om banan ligger lite avsides kan en vägvisare/vägskylt
sättas upp vid närmaste större
väg. För detta söker man tillstånd
av vägverket. |
|
| Marknadsföring
av banan |
Det finns
två huvudanledningar till att marknadsföra
discgolfbanan. Den ena är för att
locka spelare till banan. Ovan nämnda
vägvisare och anslagstavla är två
sätt. På anslagstavlan kan man
sätta upp en karta på banan. Man
kan även ha lösa kartor och även
protokoll i en brevlåda, som spelare
kan få ta.
Man kan försöka kontakta lokaltidningen
då det är dags för invigning
av banan. Ett utmärkt sätt att marknadsföra
banan är att ha en website med info om
banan, t.ex. karta, hur man hittar till banan
osv.
Den andra anledningen att marknadsföra
banan är för att undvika att andra
intressen kommer i konflikt med banan. Försök
få kommunen (den vanligaste markägaren)
att se banan som en riktig idrottsanläggning,
som ett skidspår eller en golfbana. |
|
Om discgolfbanan kommer
med på kommunens planer och kartor minskar
risken att banan får flytta på
sig på grund av t.ex. en husbyggnation,
en parkeringsplats osv. Eller att kommunen
upplåter marken till tillfälliga
evenemang, kanske en cirkus.
Tyvärr händer det alltför ofta
att banor helt enkelt får flytta eller
ändras pga av att "ingen" på
kommunen vet att det finns en bana, eller
hur den är placerad. |
|
 |
|
|
| Kostnader |
En bana kan
kosta från ca 30 000 kr och uppåt.
Detta gäller om du gör en bana med
nio korgar där du inte gör någonting
med marken eller vegetationen och där
du har enklast tänkbara utkastmarkering
(en bräda i marken med hålets nummer,
t.ex.). För själva anläggandet,
gjuta fast korgar osv. kan du förmodligen
ordna gratisjobb av dig själv eller klubbens
medlemmar.
Ställer du lite högre krav på
din bana så behövs även ordentliga
utkastytor, en anslagstavla, skyltar, som
visar vägen till banan mm. Skötseln,
dvs. hur banan ska skötas efter det att
banan är invigd, är ofta en arbetsinsats
och därmed kostnad som glöms bort.
Det kan vara ett problem att få detta
gjort utan kostnader, t.ex. i form av ideellt
arbete eller hjälp av kommunen.
Behöver du
mer råd?
Kontakta Jonas
Löf eller Tomas
Ekström
Är du intresserad av att ordna en betalbana?
Kontakta Mats
Löf på Discgolf Park.
JL
Samtliga bilder i texten
tagna av Jonas Löf utom där annat
står föreskrivet.
|
|
|
|
|
Annons
|
 |
|
